Aki Riihilahti - Offisiell Hjemmeside In English Suomeksi På norsk
Nyheter Spørsmål Fakta Historie Bilder Spesial

Nyheter

Tilbake til nyheter

26.2.2008
Så här är livet utan ett ärlig jobb

Jag har ingen ärlig jobb så jag spelar bara football. Det här var min sista veckan, pröver på svensk nu.



Måndag

Jag hatar måndagar. Jag behöver minst två koppar kaffe innan jag ens kan tänka mig att se den lilla isländska fystränaren, som kommer igen för att bestämma hur mitt liv och kropp kommer att känna sig hela veckan. Sådan är preseason, och även om det är tungt nu så kommer vi tacka denna Paulscholes-lookalike många gånger senare på säsongen efter det hårda och bra jobb han har gjort med oss.

Första gruppen innebär hobbits och unga spelare och de börjar klockan 9 på Bosön. Jag är i heavyweights och grannies klockan 10. Det betyder att jag behöver vara där senast 9 för att vara klar med uppvärmning, stretching, tejp, behandling och alla andra rutiner innan träning. Det blir en och halv timmes styrkepass med några isländska specialiteter. Sedan äter vi lunch på Kaknäs och byter kläder. Om vi har tid över innan vi drar tillbaks till Bosön, blir det oftast kaffe med tidning eller att slå Tauer i poker. Tyskarna har ju ingen aning om att bluffa.

Eftermiddag blir det fotbollspass med intensiv uppvärmning, passningsövningar och många olika spelövningar. I år har tränarna introducerat “Winner of the month”-tävlingen, så det gäller alltid att vinna, det gillar jag. Stretching och nedjogg är viktigt, det har varit en tung dag.

Vi äter igen på Kaknäs och jag kommer hem litet efter 18. Telefonen ringer hela tiden men jag är för trött att svara. Jag fortsatt att göra min rehab hemma i 45 minuter liksom jag har gjort varje kväll de sista 29 månaderna. Jag lägger mig tidigt och vet att det bara kan bli lättare efter måndag.



Tisdag

Jag kan inte längre minnas den tiden när det inte gjorde ont att vakna på morgonen. Nu ser jag mig runt innan löpträningen och det finns tio år fräschare ben som är sugna att köra på. Vi gör 800 meter sprinter i skogen, det är helt vilt. I England hade jag aldrig varit bara näst bäst, men skadorna och ålder har gjort sitt och nu kan jag bara se Sebbes och Pers ryggar. Det känns tufft men jag kommer i mål topp fem i varje runda och vi springer fem. Men jag klarar inte att snacka mycket efteråt, så det måste vara väldig tufft då. Vi fortsätter med brottning och jag har ett jämnt finskt mästerskap mot Toni, som kanske är starkare men snällare.

Vi har idrottspsykolog Johan Fallby mellan träningarna. Vi snackar om hur vi kan bidra mer och vad för slags målsättningar vi bör ha för oss. De här mötena hade vi mycket framgång av i fjol också.

Första gången i år börjar vi med taktiska träningen. Det är viktigt på grund av att vi har nya spelare och alla måste förstå vad vi gör och snacka samma språk på planen. Små detaljer och klara grundregler kommer att bli avgörande i serien. Man måste finna och vinna varje procent för att bli mästare. Vi började att jobba gott med det här redan i fjol, men det finns ännu otroligt mycket detaljer vi kan och måste vara bättre på.

Djurgården är en familj och vi vill stötta ishockeylaget och möta våra supportrar på Hovet på kvällen. Jag njuter av hockeykampen men det är inte lätt att försöka förklara regler till Enrico. Vi vinner en viktig och spännande match mot Södertälje, klarar oss till playoff med god prestation. Skönt också att se min god vän Ossi Väänänen spela bra för Järnkaminerna.



Onsdag

Man lever med sina styrkor. Och svagheter sätter gränser på vilken nivå man kan spela. Om jag spelar eller tränar helt likt med Dembo eller Sebbe – eller dem som mig - kommer jag se ut som en guldfisk i Sahara. Vi är olika, positionerna är olika och egenskaperna man behöver för att bidra med är olika – så man måste träna individuella saker också. Jag älskar onsdagar. Alla lagdelar tränar för sig själva och i slutet har man lite eget tid. Jag tycker den dagen är viktigast för mig. Jag behöver repetitioner i långa passningar och spelvändningar. I dag är temat också första touch. Jag ville träna med nyförvärvet Martin, på grund av att jag inte har haft chans tidligare att spela med honom. Vi hade några touch of a rapist i början men i slutet kom bollarna där dem bör.



Torsdag

Tungt styrka igen, jag har nu i sex månader i Sverige tränat med laget mer styrkepass än under sju år i England och Tyskland tillsammans. Det finns olika sätt att genomföra preseason, och med Sveriges framgång jämfört med nordiska landets potential, man kan inte ha för många frågetecken till svenska träningsmetoder.

Jag har ett individuell målsättnings-möte med Siggi. Vi snackar om hur jag kan bidra och vad jag ska koncentrera mig på för att få ut min potential på bästa sätt för laget.

-Fortsätta att planera och genomföra fysträning och rehab varje dag i detalj.

-Ta ansvar att organisera laget defensivt i alla tider.

-Att vara förbered att vinna varje kamp, duell, andra och lös boll.

-Komma tillbaka till landslaget.

-Hjälpa alla att vara goda professionella.

I eftermiddags träning jobbar jag stenhård att möta alla mål, fortsatt mycket att bätra på.



Fredag

Svenska samfundet måste vara en världsmästare på möten. Jag har haft möten här där man diskuterar vad som var bra på sista mötet. Demokrati och konsensus är värdefulla och fina saker, men herre gud att jag vill av och till bara göra något i stället för att diskutera. Heldigvis det är kort i dag även om vi bara har en träning. Bra fart, kvalitet och koncentration i fotbollen även om det har varit en hård vecka igen. Vi slutar med cross-avslut konkurrens parvis, jag är säkert det inte behövs säga vilken position jag och Jonson tar i den. Bra planerad och genomförd träningsvecka igen, ser fram emot morgondagens kamp.

/Aki Riihilahti


Copyright 2001 Aki Riihilahti, all rights reserved Gå til toppen av siden